Rådhusgatan 4 - Uno Axel Fleege

Uno Axel Fleege
Stadsläkare
(f. 1870 - d. 1922)

Uno Axel Fleege var stadsläkare i Kaskö från år 1905 till sin död 1922. Han bodde i huset på Rådhusgatan 4 tillsammans med sin fru Edit Johanna och sina tre döttrar. Läkarmottagningen hade han i andra våningen.

Gården som tidigare stod på Rådhusgatan 4 var ett större tvåvåningshus och ägdes b.la. av Peter Johan Bladh, som uppförde Bladhska gården runt hörnet på Cneiffensstig, senare av hans son Johan Wilhelm Blad. När hovrättsrådet Germund Gustaf Aminoff ägde huset brann det ner under mystiska omständigheter. Det hände på kvällen och natten till den 22 augusti 1878, samtidigt som det stora huset på Rådhusgatan 1 brann ned. Elden bröt ut i övre våningen i Aminoffs hus vid 7-8 tiden på kvällen. På grund av det fina vädret var en stor del av stadens manliga invånare ut i strömmingsfiske. Elden fick därför fritt spelrum och förstörde helt de båda husen.. Hovrättsrådet Aminoffs dotter Ebba Fredrika, som var ensam hemma, berättade att en främmande man kommit ner från övrevåningen och sprungit sin väg. En stund senare brann det däruppe, men några vidare undersökningar gjordes inte. Postmästare Selim Sanfrid Sandman köpte senare tomten 1879 och uppförde det hus som senare såldes till stadsläkaren Uno Fleege år 1909.

Uno Axel Fleege föddes i Snappertuna i Västra Nyland. Han blev utnämnd till stadsläkare i Kaskö den 18 februari 1905 av Kejserliga senaten. I Kaskö gjorde sig känd som en initiativrik och framstående kommunalman. Han tillhörde stadsfullmäktige åren 1907-1918, hela denna tid som ordförande. År 1909 fick han flest röster i rådhusstämman och valdes in i stadsfullmäktige med 413 röster. Han valdes igen 1918, men avsade sig uppdraget. Han blev kvar som sekreterare fram till sin död år 1922.

Fleege gjorde tillsammans med direktören för Wasa Bank, Herman Roschier, mycket för järnvägens tillkomst och byggandet av hamnanläggningarna i Kaskö. Han var även med och startade Kaskö Tidning år 1914. Han var tillsammans med JM Eriksson och bankdirektör Herman Roschier de första aktieägarna av Kaskö Tidning. Rikssvensken Eriksson ville redan 1918 sälja tidningen till värsta konkurrenten i Kristinestad, men Fleege hade tidningen som sitt skötebarn och kuppen misslyckades. Eriksson löstes ut och Artur Jacklin tog över. "En helt och hållet ny tid har brutit in i Kaskö", stod det i första ledaren, skriven av Uno Fleege vid starten (1.7.1914). "En egen tidning behövs för att göra orten känd. Granntidningen S-Ö endast hånar och förlöjligar Kaskö med oriktiga och vilseledande uppgifter". Han skrev flera ledare om lokala frågor men behandlade också ofta det världspolitiska läget i artiklarna.

Han var en ivrig amatörfotograf och offrade mycket tid åt att fotografera och dokumentera Kaskö stads förgångna. Uno Fleege var också den som föreslog att ett museum behövdes i Kaskö. År 1917 föreslog han att en förvaringsplats för redan insamlade föremål borde iordningsställas i det gamla rådhuset och lovade själv donera föremål som han hade erhållit. Av de i rådhuset befintliga föremålen föreslog han att bl.a. stadens trumma och 12 stolar från den Bladhska epoken kunde bilda grundplåten för ett museum.