Rådhusgatan 46B - Onni Lauha
Onni Wilhelm Lauha
Skräddare
(f. 1902 d. 1968)
Onni Wilhelm Lauha var en av de sista gammaldags herrskräddarna i Kaskö. Han bodde och hade sin affär i huset på Rådhusgatan 46B. Dörren från Rådhusgatan till Onni Lauhas butik är numera ersatt av ett fönster.
Huset lär ha byggts av spritfabrikören Carl Daniel Renström, som uppförde granngården på Rådhusgatan 48, åt en av sina döttrar. År 1913 ändrade fyrvakten John Ahlberg gården till dess nuvarande utseende.
Redan när Kaskö grundades ville man locka mera hantverkare till staden och de fick därför vissa lättnader. Det ledde till att antalet hantverkare en tid var oproportionerligt stort i en stad av Kaskös format. Därför blev hantverkarnas förtjänst inom sitt yrke mycket klen och många fick sin huvudsakliga inkomst av fiske.
I Kaskö fanns förutom skräddare - skomakare, bagare, slaktare, snickare, målare, färgare, smeder och murare. Även hattmakare, perukmakare, kopparslagare, kakelugnsmakare, segelsömmare, glasmästare, sadelmakare har funnits i Kaskö.
Onni Lauha målade också tavlor, som finns kvar i flera hem i Kaskö. Skulle någon Kasköbo uppvaktas var det förr vanligt att man vände sig till någon av stadens konstnärer för att få en tavla målad. Han målade sina tavlor på glasverandan på baksidan av huset. Kunder som uppsökte Onnis skräddartjänster kunde därmed också köpa sig en av hans tavlor om de så önskade. Förutom konstmålare var Onni en ivrig roddare och tävlade i mästerskap runtom i Finland.
Onni gifte sig med stadsbarnmorskan Anni Lauha (f. Sundström) år 1930. En barnmorska skulle alltid vara redo för avfärd, för mitt i natten kunde en snart blivande far knacka på. På vintern kunde fadern hämta Anni med sparkstöttingen när det var dags för hans hustru att föda. Anni fick då ta med sin barnmorskeväska av fanér och sätta sig på sparken. Det kunde ofta bli dramatiskt i vintervädret när det var bråttom att komma fram.
Barnmorskorna i Kaskö fick på 1800-talet sitt arvode av föderskorna och eftersom det inte föddes så många barn i Kaskö var det inget lukrativt yrke. Därför fick de fiskerättigheter av staden eftersom förtjänsten som barnmorska var så liten. På den tiden fanns inte heller läkare på orten, endast en provinsialläkare som besökte staden några få gånger. Istället hjälpte bl.a. prästerna till med vaccinering. Senare var det barnmorskans uppgift att vaccinera. I början av 1900-talet förbättrades barnmorskornas arbetsvillkor, de fick minimilön och fick gå i pension vid 60-års ålder efter 30 arbetsår. Anni var barnmorska i Kaskö från 1923 till 50-talet. Hennes barnmorskeväska i fanér och skylten till Onni Lauhas butik finns kvar på stadens museum.