Rådhusgatan 48 - Oskar Koskinen

Oskar Koskinen
Fiskhandlare
(f. 1873 - d. 1951)

Oskar Koskinen kom till Kaskö med sin fru Hildur och deras fem barn från Vasa. I Vasa hade han jobbat som förmedlare av smör till södra Finland och som bokförare på Vasa Tvålfabrik, men blev chef för Suupohjan Kauppaosakeyhtiö Aitta i Kaskö år 1916 och flyttade till Kaskö. Aitta köpte upp säd, halm och hö och sålde det vidare. På Hötorget och Fiskartorget i Kaskö hade de magasin där de förvarade säden. Aitta startade också det första kommersiella salteriet på Sjöbobacken.

Suupohjan Aitta köpte huset på Rådhusgatan 48 år 1917, av spritfabrikören Renströms döttrar, som tjänstebostad och kontor för Koskinen. Redan år 1922 upphörde Aitta och Oskar Koskinen tog över verksamheten och köpte huset år 1923.

Koskinen blev mest känd för sin salteriverksamhet, som till en början var bisyssla till spannmålsfirman. På Sjöbobacken byggde han om två sjöbodar för att rymma de stora saltningskaren. Senare ombyggdes salteriet till dess nuvarande utseende (idag Fiskemuséet). Koskinen mottog lax, sik och strömming. Före andra världskriget saltades strömmingen i tunnor och kar. Under de dagar som det var mycket fisk, hade Koskinen hjälp vid saltningen. Han anställde ofta kvinnor och ungdomar att gäla (rensa) strömmingar. För en fjärding rensad fisk (30kg) betalades 3 mk på 30-talet. Jämför man timlönen i brädgårdarna under samma tid som var 6 mk/timmen förstår man varför männen sökte sig till det tyngre och bättre betalda arbetet.

Den färska fisken, främst laxen och siken, hölls i is. Iskylningen fungerade med is från Hemträsket, som grävdes ner i sågspån under vintern. Isen spolades ren och varvades sedan med fisken i stora kar, varefter fisken höll någon dag. Fisken kunde också läggas i lådor och skickas, tidigare med formän, på tid med bil, till stationen, varefter den med tåg fördes till destinationsorterna, t.ex. Helsingfors, Jyväskylä och Rovaniemi. Fisken såldes i lådor som Koskinen själv tillverkat på fritiden.

Oskar Koskinen var även aktiv inom lokalpolitiken. Han var under sin tid i Kaskö bl.a. t.f. stadsdirektör, stadskamrer, förtroendevald i stadsfullmäktige och rådman. Han var med och startade Kaskö Rävfarm och importerade jordbruksmaskiner från Sverige.

Oskar var känd för att vara energisk och för att ha ett gott räknehuvud. Han skulle alltid ha sin bästa kostym på sig. Han hade köpt två kostymer hos skräddarmästare Heino, fast båda hade saltfläckar överallt. Koskinen kunde ha ett häftigt humör och hade alltid bråttom. Antingen färdades han med cykel eller så kom han springande. Om någon köpare klagade att strömmingen inte varit prima, svarade han att de inte var några prima köpare heller.

Vid Oskar Koskinens död tog hans son Kurt över verksamheten och verkade ända in mot slutet av 70-talet.